Det blåser bra, uppe på högplatån i Medinaceli, där vi står och temperaturen är svalare med bara 13 grader ute, vid Errols morgonpromenad. När vi sist stod här på ställplatsen, för ett par år sedan, hade vi endast sällskap av en brittisk husbil. Idag står det nog ett 20-tal stycken bobilar på ställplatsen. Det märks överallt vi kommer, att antalet husbilar bara ökar på!
Idag styr vi Homer vidare västerut i Spanien och hoppas på att stanna över natten, på en ställplats i staden Caceres, där vi inte varit tidigare. Vädret är omväxlande, med sol och regnskurar och snart nog är utomhustemperaturen uppe på 20 grader.
Vi passerar Madrid vid lunchtid. Vi glider fint fram på motorvägen, med smidiga avfarter och utan några stressmoment. Flermiljonstaden breder ut sig, med enorma höghus-områden, i oändlighet utmed vår väg.
Snart nog åker vi in i Extremaduras område och redan vid Rio Tajo dyker det upp en stor flock på ca 25 st Gamar och därefter även enstaka Örnar, som alla svävar, utan några vingslag, över vår väg. Vi får dock inte tillfälle att närmare identifiera dem! Vi är ändå nöjda med de mäktiga uppvisningarna!
När vi kör in i staden Caceres, kör vi efter GPS:ens anvisningar, inställda på ställplatsens koordinater. Lik förbaskat missar vi naturligtvis att svänga enligt anvisning och far omkring på branta och trånga gator. Vi måste vända om och följer nu plikttroget GPS:en, men vid målet finns inte en tillstymmelse till parkering eller ställplats! Vi förstår ingenting!
Nu är vi lite trötta och Errol är utsvulten, men vi ställer snabbt in nya koordinater till nästa ställplats, i staden Mérida, 5 mil bort. Självklart stannar vi utmed vägen och ger Errol sin middag, annars skulle han aldrig förlåta oss!
Utmed resans gång, läser Eva i ”Aires-boken” att ställplatsen i Mérida inte finns kvar längre. Nej, är det verkligen sant? Vi vågar inte chansa på att åka dit för att få svar! Vi byter kurs och kör istället söderut, raka spåret till vår välbekanta ställplats i staden Zafra. Det blir ytterligare 5 mil att köra, men nu orkar vi inte bli besvikna igen; nu kör vi med säkra kort!
Vi kommer fram till Zafra vid 18-tiden och sista milen har Errol stirrat på Eva, för att påtala sitt tryckande behov av toalett! Vid ankomsten rusar vi genast ut och Errol hinner inte många meter förrän behoven tränger sig på! Skönt, men nu kan vi gå vår sedvanliga promenad in i Zafras historiska centrum och njuta av miljöerna och flickdofterna, förstås!
Under tiden har Björn gått över gatan, till affären Dia, för att köpa bröd. Eftersom tjuren Osborne idag vann i antal över Röd Glada, med hela 6-2; tar Björn detta som ett tecken att även inköpa en flaska spansk konjak; den goda Veterano.
Ikväll är vi, alla tre, trötta efter en lång dags bilåkande och nu ser vi fram emot att komma fram till vårt andra hem, Castro Verde, redan imorgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar